Scenkonst med i lärande (SMIL)

Presentation

Projektet undersöker implementering av scenkonst, dvs. teater, drama, dans, cirkus och ordkonst, inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen i Finland. Projektet utforskar hur scenkonsten bidrar till läroplanens värdegrundsarbete, lärandemål och elevernas psykiska hälsa.

Projektet skapar tydliga studiestigar för hur scenkonst kan integreras i skolans lärmiljö i framtiden. Det centrala resultatet är forskningsartiklar och ett läroplansförslag för scenkonst med i lärandet inom förskolan och grundskolan. Inom projektet produceras undervisningsmaterial för scenkonst.

Projektet har som syfte att stärka samverkan mellan pedagoger, konstnärer, forskare och utbildningsinstitutioner. Projektet fokuserar på kompetensutveckling inom scenkonst för pedagoger på fältet.

Utvecklings- och forskningsmiljön är primärt inom Malax kommun (förskoleundervisning och inom den grundläggande utbildningen), i Österbotten. Målsättningen under projektet är att implementera och utvidga undervisningen till övriga kommuner/skolor som är intresserade av att vara en del av projektet.

Om projektet

Inom den grundläggande utbildningen i Finland är det viktigt att utforska och söka ny kunskap om hur de grundläggande färdigheterna och lärandet stärks samt hur framtidens utvecklingsbehov tillgodoses. Världen förändras snabbt, och framtidens arbetsliv kommer att kräva färdigheter som går utöver traditionell kunskap. Kreativ problemlösning, samarbetsförmåga och emotionell intelligens är avgörande kompetenser som kan utvecklas genom konstnärliga uttryck. Alla elever har rätt att växa i rollen som utövare, mottagare och skapare av estetiska uttryck. Relationen mellan lärande och estetiska uttrycksformer erbjuder möjlighet att skapa mening.

SMIL-projektet utforskar performativ pedagogik, performativa lärprocesser med scenkonst som bärande element inom undervisningen. Performativ pedagogik fokuserar på estetiska handlingar, upplevelser och deltagande i lärprocessen, snarare än enbart på kunskapsöverföring och teoretiskt lärande. Den aktiverar eleverna genom olika estetiska element med målsättningen är att engagera och motivera eleverna i att utforska kunskap och lärande. Lärande skergenom kroppsliga, sociala och emotionella upplevelser och betonar hur kommunikation, aktivt deltagande och materialitet skapar och formar kunskap.

Performativa lärprocesser gestaltar mänskligheten och skapar konstnärligt utrymme för att förmedla och bearbeta kunskap samt förstå komplexa sammanhang. Det bjuder in till att utforska och växa som människa, omvandla kunskap till handlingar och utnyttja förmågan att agera.

Undervisning av scenkonst implementeras och schemaläggs, som en del av läroplanen och skolans verksamhet, en timme i veckan under två läsår (2024–2025 & 2025–2026) inom projektets fokusgrupper: förskolan, grundskolan årskurs 4 & 3 och årskurs 7 & 8. Undervisning i scenkonst genomförs genom integrering med olika lärämnen och lärostoff. Forskningsverksamheten inom SMIL presenteras genom olika forskningsartiklar, en vetenskaplig antologi och en slutrapport för projektet.

SMIL-projetet bevakas och utvärderas av riksdagsledamot Mikko Ollikainen (SFP) som ingår i projektets styrgrupp. Strygruppen för SMIL består även av följande medlemmar: Ria Heilä-Ylikallio (ÅA), Håkan Omars (Novia), Pamela Granskog (UKM), Jolin Slotte (UBS), Hanna Kaihovirta (HU), Alina Savolainen (Uniarts), Leena Rouhiainen (Uniarts), Riku Saastamoinen, (Uniarts), Nina Dahl-Tallgren (Uniarts)

Nordiskt forskningsteam inom SMIL projektet Nordic Performing Arts Research Team (NPART)

SMIL-projektet består av ett nordiskt forskningsteam från Norge, Sverige, Danmark, Island och Finland. Projektets forskare bidrar med aktivt och kritiskt förhållningssätt i utforskandet av scenkonst med i lärande och mångsidig användning av olika konstformer i undervisningen. Forskare Nina Dahl-Tallgren leder forskningarbetet inom gruppen.

Medlemmar:

• Tone Pernille Østern
  Professor, NTNU – Norska tekniska och naturvetenskapliga universitetet
• Kristian Nødtvedt Knudsen
  Professor, Universitetet i Agder, Norge
• Rannveig Björk Þorkelsdóttir
  Professor, Islands Universitet
• Jóna Guðrún Jónsdóttir
  Adjungerad professor, Islands Universitet
• Elsa Szatek
  Universitetsadjunkt, Göteborgs Universitet, Sverige
• Ida Krøgholt
  Aarhus universitet, Danmark
• Hannah Kaihovirta
  Docent, Helsingfors Universitet, Finland
• Riku Saastamoinen
  Prodekan, universitetslektor, Konstuniversitet Helsinfors, Finland
• Eeva Anttila
  Professor, Konstuniversitet Helsinfors, Finland

SMIL-projektet är utformat som en pedagogisk designforskning med följande forksningsfrågor som vägleder arbetet är: Vad möjliggör scenkonsten i en lärande kontext? Vilka utmaningar upplever pedagoger och elever? Hur utvecklar den didaktiska designen värdegrundsarbete och elevernas psykiska hälsa? Vad möjliggör implementering av performativ pedagogik?

Utlysning till forskare som vill bidra med ett kapitelabstrakt till en vetenskaplig open access-antologi “With perfroming arts towards performative pedagogies”. Vi bjuder in abstrakt bidrag från Norden och resten av världen kring hur scenkonst kan integreras i lärmiljöer från förskola till gymnasium, deadline 15 september.

Som externa granskare för SMIL-projektet fungerar doktor i danskont Tone Pernille Østern, professor i konstämnenas didaktik med vikt på dans samt Gun Oker-Blom, f.d. direktör på Utbildningsstyrelsen.

SMIL-projektet är finansierat av Svenska Kulturfondens Skapa-program.

SMIL-projektet är en fortsättning på Vision för utbildningen i scenkonst 2030 -projektet som avslutades 2022 och TIU projektet på Wasa Teater som avslutades 2023.

Projektets blogg

Projektbloggen för SMIL innehåller texter från forskare, lärare och andra intressenter som deltagit i projektet.

• 

  13.12.2023 · Features

  Drömmen om en skola som säger ja till konsten – pilotprojektet SMIL vill införa scenkonsten i skolorna

• 

  11.11.2022 · Nyheter

  Visionerna för konstfostran och konstutbildning framför betydande ändringar i undervisningen i konstämnen – ”De erbjuder en utmärkt grund för kultur- och utbildningspolitiska beslut”